GDQ - fördjupning

Målet med att arbeta i grupp har sedan urminnes tider varit att gruppmedlemmarna tillsammans ska uppnå ett bättre resultat än om var och en utför sitt arbete helt oberoende av de övriga i gruppen. Senare forskning har tydligt påvisat att grupper kan befinna sig i någon av de fyra-fem olika utvecklingsstadier som Bruce Tuckman föreslog redan 1965. Hans teori har blivit befäst efter 40 års forskning under ledning av professor Susan A. Wheelan, konstruktören av GDQ.

För att fungera väl måste gruppen kunna hantera de typiska frågor och händelser som uppstår i den utvecklingsfas som gruppen just för tillfället befinner sig i. Gruppen behöver hantera dessa frågor och på så sätt ta sig igenom utvecklingsfaserna i en viss ordningsföljd för att gruppen ska kunna utvecklas vidare.

Team och arbetslag som befinner sig i de senare utvecklingsfaserna (stadium tre och stadium fyra) får höga värden i kundserviceundersökningar, genomför sitt arbete snabbare, de skapar mer intäkter till sina företag och inom utbildningsväsendet uppvisar de högre elevresultat än arbetslag som befinner sig i de tidiga utvecklingsfaserna (stadium ett och stadium två).

Det handlar alltså både om rent ekonomiska förtjänster såväl som högre elevbetyg, friskare patienter och en ökad kundnöjdhet. Samarbete och inre arbetsklimat tenderar dessutom att genomgående vara bra eller mycket bra i grupper som befinner sig i stadierna tre och fyra.

Det handlar alltså både om rent ekonomiska förtjänster såväl som högre elevbetyg, friskare patienter och en ökad kundnöjdhet. Samarbete och inre arbetsklimat tenderar dessutom att genomgående vara bra eller mycket bra i grupper som befinner sig i stadierna tre och fyra.

Susan A. Wheelan, tidigare professor vid Temple University i Philadelphia, har under lång tid studerat arbetsgruppers utveckling. Målet med frågeformuläret GDQ är att med stor noggrannhet kunna visa på vilken utvecklingsfas den svarande gruppen befinner sig i. Utöver detta tar GDQ fram mått på gruppens effektivitet och produktivitet. Dessa mått utgår både från gruppens egen uppfattning om sin kapacitet och refererar till nationella normdata som kan används vid jämförelser med andra grupper i landet och internationellt.

Slutligen anges, i klartext, vilka frågor som grupp och ledare behöver arbeta vidare med tillsammans för att agera klokare och bli mer effektiva.